Sy hundkorg till stor hund

Eftersom Rasmus har fått långa, ståtliga ben efter sin mor (kungspudel) och kroppshydda efter sin far (labrador) är det svårt att hitta en hundsäng som är tillräckligt stor. Visst, visst, Biabed finns ju, men jag tycker helt enkelt att dom är för kantiga och tråkiga…

Dags att köpa rea-tyg på Jofotex och ta fram symaskin! 😉

Mall till Rasmus hundsäng

Jag kom hem med en stuvbit på 2,5 meter, det var ett kraftigt möbeltyg som förhoppningsvis kan tåla lite bäddande och bökande. Så tog jag fram mina avdankade geometrikunskaper och räknade ut att en oval på 95×80 cm borde göra att tyget även räcker till en kant som är 30 cm hög. Pythagoras sats gav en omkrets på 2,48 m. Det är bara ett ungefärligt värde på omkretsen, men det duger i det här fallet. Om det behövs så har jag några dm tyg att skarva med (vilket jag fick göra i slutändan)

Rasmus i sin korg

Jag började med att sy ihop ovalerna (kom till och med ihåg att lämna en öppning för att få in stoppningen!) och vände dom åt rätt håll.

Tyget som skulle bli kanten vek jag på mitten (rätan utåt) så att jag fick en dubbelvikt bit som var 250x30cm och sydde helt enkelt fast ”vecket” runt kanten på ovalen.

Sedan var det dags att fylla ovalen med stoppning (slaktade några kuddar) och sy igen hålet. Kudden i botten stoppade jag lite lagom löst, så att den blir mjuk att ligga på.

Rasmus i korgen

Nästa steg var att sy ihop sömmen högst upp på kanten. Jag sydde ihop ungefär två armlängder och knölade in massor av stoppning. Det hade säkert gått att sy hela vägen på en gång, men det hade blivit svårt att få in stoppningen…

Sedan sydde jag ihop ytterligare en armlängd och knölade in stoppning och så vidare. Svordomarna flödade friskt på slutet när jag med symaskinen skulle sy ihop den sista lilla öppningen när kanten var sprängfylld med stoppning, men jag var helt enkelt för lat för att sy det för hand…

Rasmus i korgen med huvudet mot kanten

Den köpta korgen som han hade när han var mindre hade för lite stoppning i kanten, så den gav vika när han la sig på/mot den. Genom att verkligen fylla kanten med stoppning ger den en bra stabilitet när han lägger sig mot den.

Totalt använde jag stoppning från fyra stora kuddar, 1,5 till ovalen och 2,5 till kanten. Det tog ungefär fyra timmar att göra sängen, om man inte räknar in tiden i tygaffären.

Nu står korgen under mitt skrivbord i arbetsrummet och Rasmus lägger sig där när han vill ha lite lugn och ro på dagarna.

Första simtagen

Rasmus gräver vid Klarsjön. (Tyvärr tog vi inga bilder vid sjön idag så det får bli en gammal bild…)

Idag åkte vi till Klarsjön efter jobbet.

Härligt!

Vi gick runt sjön och åt middag på en liten udde på ”baksidan” av sjön. Fick några droppar regn på oss, och molnen tornade upp sig och hotade med åska.

När vi kom tillbaka till parkeringen och badplatsen var det helt folktomt, antagligen hade vädret skrämt iväg dom. Vi passade på att låta Rasmus bada. Han är en sån badkruka att han måste ha sand mellan klorna och långgrunt för att gå i…

Som vanligt gick han ner så att magen precis blev blöt, inte ett steg längre. Därför lyfte jag helt enkelt upp honom, bar ut honom en liten bit och satte ner honom i vattnet med nosen in mot stranden. Så tog han sina första simtag. Gissa om han var stolt efter det! Han sprang runt och var retriver-fnattig i flera omgångar.

Vi lyfte ut honom ett par gånger till, så att han totalt tog kanske 15 simtag. Enligt sjukgymnasten är det en lagom start… Hoppas att vi snart får tillfälle att simma igen!

Rasmus vs. Korsbandsoperation 3 – 0

Rasmus efter 6-månaders-kollen

Så var det då äntligen dags! 6-månaders-koll efter korsbandsoperationen, en dag vi längtat efter så länge… En dag då vi skulle få besked om operationen i januari faktiskt gått bra.

Christer, veterinären, var väldigt tydlig med att vi ska behandla Rasmus som nyopererad under de första 6 månaderna. Det är stillhet som gäller. Under de första månaderna är hunden begränsad av värk och svaghet i benet, men efter 4 månader är det många hundar (och ägare) som tror att de är friska och vågar stå på lite mer. Tyvärr är det inte ovanligt att hunden tar i för mycket och skadar korsbandet så att operationen måste göras om…

Eftersom Rasmus är en väldigt livlig valp har jag vid flera tillfällen trott att han hoppat och skuttat så att han skadat korsbandet igen. Med hjärtat i halsgropen har jag försökt hejda det värsta buset, men när han spinner loss i ett retriver-fnatt är det omöjligt att stoppa honom!

Vi kom in till veterinären och Rasmus fick en spruta. Efter några minuter sov han djupt och undersökningen kunde börja.

Christer böjde knäet maximalt och testade om hälen gick att föra ända bak till rumpan. ”Ett – noll…” sa han med ett leende ”det här är det som jag är mest orolig för, att benet inte ska gå att böja helt.”

”Två – noll…” sa han efter att ha sträckt ut benet maximalt ”ibland går det inte att sträcka ut benet helt och hållet.”

Sen tog han ett ordentligt grepp runt knäet och drog och slet åt alla håll för att kolla glappet i knäet. ”Tre – noll, bättre än så här går det inte att få!” Rasmus fick en spruta för att vakna upp och Christer fortsatte ”…om jag inte visste att knäet var opererat, skulle jag inte känna någon skillnad.”

Vi kom i mål… Den dagen som känts sååå avlägsen var äntligen här, dagen då vi kan andas ut och låta Rasmus få göra allt han så gärna vill!

Självklart får han inte busa med andra hundar, springa efter pinnar, jaga vilda djur eller annat som gör att han pressar sig för hårt. Nu ska styrkan i benet tränas upp och bästa sättet för att göra det är att han får springa fritt, helst i skogen så att träningen blir så allsidig som möjligt.

Vi får inte ”tvinga” på honom träning, han måste ha möjlighet att vila när han blir trött. Det bästa är alltså om vi rör oss sakta framåt i skogen och han får strosa runt lite som han vill.

Svampsäsongen är här – perfekt tajming!

Ser fram mot att sitta på en sten med kaffet i ena handen, ostsmörgåsen i den andra och en halvfull korg kantareller bakom ryggen : -)

Ett förkortat liv

Jag går en underbar skrivkurs nu under sommaren, en av uppgifterna är att skriva ett livsöde på max en sida. Fick en knäpp idé när jag vaknade till här om natten…

_-*-_-*-_-*-_-*-_-*-_-*-_-*-_

Stig Ankarbergs liv blev kort, allt för kort. Faktum är att 37 år kan summeras på bara några rader. Man behöver inte ens använda långa, krångliga ord. Förkortningar räcker.
BB
ht, vt
G, VG, MVG
MC
CSN
KTH
Miss Hägvall
K:a
Mrs Ankarberg
HSB
BB x 2
match.com
Miss Noomi, Miss Rosalie, Miss Carmen, Miss…
f.d. Mrs Ankarberg
TT 33 cl, J&B
AA
TT 33 cl, J&B
KRIS
TT 33 cl, J&B
HD, HA
LSD, GHB mm
HIV
RIP